Allting blir inte alltid som man tänkt sig, Saga blev inte dräktig och varför har jag ingen aning om men det är ju sånt som händer, vi provar igen nästa gång hon löper.
Planerade också att para Malva men hon drog lite på sitt löp men när det väl började var det bara att beställa en tid för en hälsokontroll då hon fyller 8 i år, det är ett krav från SKK för att få registrera valpar. Samtidigt som vi gjorde kontrollen tog vi ett progesteronprov för att kolla när det var dags att para. Det var en tisdag och på fredagen fick jag sällskap av Monica till Älvkarleby för en dejt mellan Malva och snygge Boris, tycke uppstod och det blev en bra parning, på söndagen åkte Micke och jag upp och dom parade även då.
På torsdagkväll veckan efter kräktes Malva och det fortsatte hela natten, hon kräktes typ var 20:e minut och jag fick henne inte att behålla ngn vätska, till slut både kräktes och bajsade hon blod och var väldigt medtagen. Jag ringde Bagarmossens djursjukhus och var där strax efter 7, och Malva lades in, på kvällen när jag pratade med veterinären var hon inte alls bättre, dom ville göra ett ultraljud och självklart var det OK. Veterinären ringde tillbaka när det var klart, inga konstigheter förutom inflammerade tarmar, på lördag em hade diarrén och kräkningarna slutat och jag fick hämta hem henne med stränga instruktioner om vad och hur hon skulle äta. Hon sov mest och var hängig, lite borta. På måndag upptäckte jag att hon kissade inne flera gånger och ringde Bagis, fick till svar att jag skulle avvakta till tisdagkväll……….
Ringde då min veterinär Maria och hon lovade att beställa journalen och höra av sig på tisdagmorgon vilket hon självklart gjorde och trots fullspäckat schema fick vi komma på en gång. När vi kom in på rummet kissade Malva på golvet och det togs upp lite av det, även blodprover togs. Urinprovet visade på bakterier och snabbsänkan var jättehög men annars var alla prover bra, fick pencillin att börja med på en gång, på onsdag ringde Maria och berättade att bakterieodlingen visade att det var e-colibakterier i urinen så det var ju en himla tur att hon fick antibiotika. Det tog nästan en vecka innan hon började bli sitt vanliga glada jag igen.
Att hon skulle blivit dräktig efter allt detta kändes inte troligt men hennes tuttar har blivit större så att göra ett ultraljud kändes som ett måste. Idag var det då dags och eftersom Maria är på semester så var det Anita som gjorde det, vi är ganska säkra på att vi såg tre, eventuellt fyra. Fortfarande finns risk att hon resorberar foster men det finns också en möjlighet att det finns fler än fyra det vet vi inte förrän dom bestämmer sig för att titta ut i slutet av mars. Nu kommer jag att vara orolig för valpningen, sen för att ngn ska hända Malva eller valparna, det är alltid en oro och ibland undrar man varför man håller på med detta.
Det som är extra roligt är att vi ska behålla en tikvalp (om det blir någon) här hemma, man är ju lite valpsugen, det var några år sen sist
Annars är allt lugnt här hemma, vi jobbar som vanligt och det händer inte så mycket, längtar efter våren
